onsdag 23 maj 2012
måndag 21 maj 2012
Sått
Då var det sått och klart. Hoppas nu det tar sig. Vi slog på stort och hyrde både såmaskin och gallervält, men såmaskinen gick inte att ställa in på så liten utsädesmängd och det var för blött och lerigt för att välta. Men vi behövde inte betala hyra heller sen så det kändes ok. Det regnade både före och efter sådd, så det tar nog några dagar innan vi behöver vattna. Det ska bli varmt i slutet av veckan så då borde väl fröna få sig en skjuts ;-i
fredag 18 maj 2012
Nytt namn
De kändes lite fånigt med portugisiskt namn på bloggen så den fick ett svenskt namn idag ;-)
tisdag 15 maj 2012
Vad är en äng?
Den sortens äng som jag kommer att försöka anlägga är en slåtteräng. Man kan kalla alla plana ytor med oklippt gräs och blommor för äng, men en slåtteräng är något lite mer speciellt ;-)
Ängen är åkerns moder säger man. I det gamla jordbrukslandskapet var ängen mycket viktig. Det var från ängen som bonden tog sitt vinterfoder till djuren och under vintern producerade djuren en gödselhög som bonden sedan kunde sprida på sina åkrar. På åkrarna odlades i huvudsak grödor till människomat. (I dagens moderna jordbruk odlas ju även djurfodret, men till det räckte inte näringen till på den tiden.) På det här sättet förde man alltså över näringen från ängarna till åkern, så utan äng, ingen åker. Och ju fler ängar bonden hade, desto fler djur kunde gården ha och desto mer gödsel fick man att sprida på åkrarna till våren. Eftersom näringen hela tiden togs från ängen blev de magra och en viss typ av ängsflora uppstod. Vilka arter som är typiska slåtterängsarter varierar naturligtvis beroende var man är i landet. Den Jämtländska landskapsblomman Brunkulla är t ex en art som gynnas av slåtter.
I regel varken plöjdes, såddes eller gödslades slåtterängarna. De sköttes genom att man på våren "fagade" ängarna, dvs räfsade bort kvistar som blåst ner och gammal växtlighet och brände det. I slåttertid slogs ängen med lie, höet räfsades ihop och torkades på hässjor. Ett tecken på att man värderade dessa marker så högt var den skördefest man ställde till med efter att slåttern var avklarad. Efter slåttern släppte man djuren på bete på ängen, men inte för länge så att markerna blev söndertrampade.
Som ni förstår var alltså slåtterängar både viktiga och vanliga förr. På 1800-talet kom så den "agrara revolutionen", jordbruket blev effektivare och man började odla sitt djurfoder. Detta gjorde att slåtterängarnas betydelse sjönk och de försvann mer och mer. När konstgödslet kom skyndande det på processen. De slåtterängar som inte gick att odla upp blev beten eller växte igen. Slåtterängar är i dag en hotad naturtyp och därmed är också många av de typiska slåtterängsarterna hotade.
Det kan tyckas som en hel vetenskap detta med ängar, men egentligen är det bara att göra som man gjorde förr för att ängarna ska bli fina. Skördefest måste man ha också!
Mer fakta finns här: www.melicamedia.se/lie/pdf/angsfaktablad.pdf
Ängen är åkerns moder säger man. I det gamla jordbrukslandskapet var ängen mycket viktig. Det var från ängen som bonden tog sitt vinterfoder till djuren och under vintern producerade djuren en gödselhög som bonden sedan kunde sprida på sina åkrar. På åkrarna odlades i huvudsak grödor till människomat. (I dagens moderna jordbruk odlas ju även djurfodret, men till det räckte inte näringen till på den tiden.) På det här sättet förde man alltså över näringen från ängarna till åkern, så utan äng, ingen åker. Och ju fler ängar bonden hade, desto fler djur kunde gården ha och desto mer gödsel fick man att sprida på åkrarna till våren. Eftersom näringen hela tiden togs från ängen blev de magra och en viss typ av ängsflora uppstod. Vilka arter som är typiska slåtterängsarter varierar naturligtvis beroende var man är i landet. Den Jämtländska landskapsblomman Brunkulla är t ex en art som gynnas av slåtter.
I regel varken plöjdes, såddes eller gödslades slåtterängarna. De sköttes genom att man på våren "fagade" ängarna, dvs räfsade bort kvistar som blåst ner och gammal växtlighet och brände det. I slåttertid slogs ängen med lie, höet räfsades ihop och torkades på hässjor. Ett tecken på att man värderade dessa marker så högt var den skördefest man ställde till med efter att slåttern var avklarad. Efter slåttern släppte man djuren på bete på ängen, men inte för länge så att markerna blev söndertrampade.
Som ni förstår var alltså slåtterängar både viktiga och vanliga förr. På 1800-talet kom så den "agrara revolutionen", jordbruket blev effektivare och man började odla sitt djurfoder. Detta gjorde att slåtterängarnas betydelse sjönk och de försvann mer och mer. När konstgödslet kom skyndande det på processen. De slåtterängar som inte gick att odla upp blev beten eller växte igen. Slåtterängar är i dag en hotad naturtyp och därmed är också många av de typiska slåtterängsarterna hotade.
Det kan tyckas som en hel vetenskap detta med ängar, men egentligen är det bara att göra som man gjorde förr för att ängarna ska bli fina. Skördefest måste man ha också!
Mer fakta finns här: www.melicamedia.se/lie/pdf/angsfaktablad.pdf
måndag 14 maj 2012
Kratta och gräv
Så sakteliga börjar tomten bli klar för sådd och gräsmatta. Jag har krattat och krattat. All sten som kommit upp har jag lagt i till ett "odlingsröse" på den blivande ängen. I helgen har vi grävt och snyggat till lite. Vi har grävt ett litet dräneringsdike också för att leda bort vatten som trycker upp lite i en slänt, vi får se om det funkar eller om vi bara flyttade problemet.
Hela nedre delen av tomten ska bli ängsmark och jag har beställt ängsfröblandning från Pratensis. Det blev hälften norrlandsäng och hälften humleblandningen. Jag tog humleblandningen mest för att få med det vackra gräset Darrgräs med det sköna latinska namnet Briza media. De små axen ser ut som små hjärtan. Jag hoppas att det trivs på Frösön och tar det sig så kommer jag ta det som ett tecken på att jag sköter vår äng på ett bra sätt. Förhoppningsvis blir det sått en del i helgen.
Det blir också ängsfrö bakom huset och lite varstans, men framför huset kommer vi att kosta på oss rullgräs. Nu har vi stått ut med den här jorden (läs leran...) i två år så nu måste det bli grönt fort!
Nästa vecka hoppas jag att vi kan få lite grävhjälp med en liten maskin. Då kommer vi att satsa på att gräva bort jord där altanen ska vara och snygga till lite bakom huset och så ska han få gräva för en häck som ska upp mellan huset och vägen. Det är dyrt med maskinen så vi får se vad han hinner på en dag. Resten bli handgrävning...
När grävjobbet är avklarat så beställer vi hem matjord och sen blir det till att köra skottkärra.
Hela nedre delen av tomten ska bli ängsmark och jag har beställt ängsfröblandning från Pratensis. Det blev hälften norrlandsäng och hälften humleblandningen. Jag tog humleblandningen mest för att få med det vackra gräset Darrgräs med det sköna latinska namnet Briza media. De små axen ser ut som små hjärtan. Jag hoppas att det trivs på Frösön och tar det sig så kommer jag ta det som ett tecken på att jag sköter vår äng på ett bra sätt. Förhoppningsvis blir det sått en del i helgen.
Det blir också ängsfrö bakom huset och lite varstans, men framför huset kommer vi att kosta på oss rullgräs. Nu har vi stått ut med den här jorden (läs leran...) i två år så nu måste det bli grönt fort!
Nästa vecka hoppas jag att vi kan få lite grävhjälp med en liten maskin. Då kommer vi att satsa på att gräva bort jord där altanen ska vara och snygga till lite bakom huset och så ska han få gräva för en häck som ska upp mellan huset och vägen. Det är dyrt med maskinen så vi får se vad han hinner på en dag. Resten bli handgrävning...
När grävjobbet är avklarat så beställer vi hem matjord och sen blir det till att köra skottkärra.
torsdag 10 maj 2012
Länge sen
Ibland går liksom bara luften ur en. Efter att ha flyttat in i huset så blev det så. Nu är det snart dax för 2-årsbesiktning och vi har inte hunnit få ordning på tomten än fast vi bott här i snart 2 år. Tur det är snö på vintern så inte leran är framme de månaderna i alla fall. Nu är det i alla fall på gång att bli ängsmark och gräsmatta istället för bara lera, och sen får vi se vad vi mäktar med i form av altan och stensättning. Huset blev målat förra sommaren. Det blev inte de färger vi tänkt från början, utan vi ändrade oss. Vi ville att huset skulle smälta in mer i omgivningarna och inte sticka ut, så det blev lite dovare toner.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)



