Den sortens äng som jag kommer att försöka anlägga är en slåtteräng. Man kan kalla alla plana ytor med oklippt gräs och blommor för äng, men en slåtteräng är något lite mer speciellt ;-)
Ängen är åkerns moder säger man. I det gamla jordbrukslandskapet var ängen mycket viktig. Det var från ängen som bonden tog sitt vinterfoder till djuren och under vintern producerade djuren en gödselhög som bonden sedan kunde sprida på sina åkrar. På åkrarna odlades i huvudsak grödor till människomat. (I dagens moderna jordbruk odlas ju även djurfodret, men till det räckte inte näringen till på den tiden.) På det här sättet förde man alltså över näringen från ängarna till åkern, så utan äng, ingen åker. Och ju fler ängar bonden hade, desto fler djur kunde gården ha och desto mer gödsel fick man att sprida på åkrarna till våren. Eftersom näringen hela tiden togs från ängen blev de magra och en viss typ av ängsflora uppstod. Vilka arter som är typiska slåtterängsarter varierar naturligtvis beroende var man är i landet. Den Jämtländska landskapsblomman Brunkulla är t ex en art som gynnas av slåtter.
I regel varken plöjdes, såddes eller gödslades slåtterängarna. De sköttes genom att man på våren "fagade" ängarna, dvs räfsade bort kvistar som blåst ner och gammal växtlighet och brände det. I slåttertid slogs ängen med lie, höet räfsades ihop och torkades på hässjor. Ett tecken på att man värderade dessa marker så högt var den skördefest man ställde till med efter att slåttern var avklarad. Efter slåttern släppte man djuren på bete på ängen, men inte för länge så att markerna blev söndertrampade.
Som ni förstår var alltså slåtterängar både viktiga och vanliga förr. På 1800-talet kom så den "agrara revolutionen", jordbruket blev effektivare och man började odla sitt djurfoder. Detta gjorde att slåtterängarnas betydelse sjönk och de försvann mer och mer. När konstgödslet kom skyndande det på processen. De slåtterängar som inte gick att odla upp blev beten eller växte igen. Slåtterängar är i dag en hotad naturtyp och därmed är också många av de typiska slåtterängsarterna hotade.
Det kan tyckas som en hel vetenskap detta med ängar, men egentligen är det bara att göra som man gjorde förr för att ängarna ska bli fina. Skördefest måste man ha också!
Mer fakta finns här: www.melicamedia.se/lie/pdf/angsfaktablad.pdf

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar